Kartläggning · hösten 2026
AI i skrivande team 2026
51 personer som leder skrivande team om hur AI används, vad som fungerar – och vad som fortfarande behöver bli bättre.
svar från personer som leder team
uppger att AI används i teamet
använder AI dagligen eller flera gånger om dagen
upplever bättre textkvalitet
Vill du se hur ditt team ligger jämfört med svaren? Jämför ditt team →
AI har redan flyttat in i skrivandet.
I den här kartläggningen uppger 50 av 51 svarande att AI används i teamet. Fyra av fem AI-användande svarande säger att verktygen används dagligen eller flera gånger om dagen.
Det betyder inte att arbetssätten har hunnit ikapp.
Två av tre beskriver fortfarande arbetet som huvudsakligen individuellt. Bara två svarande uppger att teamet har ett tydligt gemensamt arbetssätt.
Samtidigt upplever många att AI redan har gjort skillnad för kvaliteten.
Det här är kanske kartläggningens mest intressanta spänning:
AI används mycket. Många upplever bättre texter. Men sättet att arbeta tillsammans med AI är fortfarande under utveckling.
Fem resultat i korthet
- 1
AI är redan vardag
50 av 51 svarande uppger att AI används i teamet. Bland dem använder 40 AI dagligen eller flera gånger om dagen.
- 2
Användningen är utbredd – arbetssätten mindre gemensamma
45 av 50 uppger att alla eller de flesta i teamet använder AI. Samtidigt beskriver 33 av 50 arbetssätten som huvudsakligen individuella.
- 3
Många upplever att kvaliteten har förbättrats
32 av 50 uppger att textkvaliteten har förbättrats något eller tydligt sedan teamet började använda AI.
- 4
Tonaliteten är den tydligaste utvecklingsfrågan
28 av 51 vill bli bättre på att få AI att följa organisationens tonalitet. Det är det vanligaste förbättringsönskemålet i kartläggningen.
- 5
Tid är det vanligaste hindret
24 av 51 anger tidsbrist som ett hinder. 17 uppger också att frågan inte är tillräckligt prioriterad.
1. AI används redan – ofta
Det är svårt att beskriva AI som något som teamen fortfarande står och funderar på om de ska börja använda.
Av de 51 svarande uppger 50 att AI används.
Bland dessa 50 ser användningen ut så här:
- 40 använder AI dagligen eller flera gånger om dagen
- 45 uppger att alla eller de flesta i teamet använder AI
- 28 uppger att alla använder AI
Användningen finns alltså redan där.
Frågan har snarare börjat flytta sig från ”Ska vi använda AI?” till:
Hur använder vi AI på ett sätt som hjälper oss att skriva bra tillsammans?
AI används genom stora delar av skrivprocessen
Det vanligaste användningsområdet är inte att skapa text från noll.
42 av 50 använder AI för att skriva om eller förbättra befintlig text.
39 använder AI för att skriva första utkast.
Andra vanliga användningsområden är bland annat att:
- strukturera innehåll
- korta ner text
- sammanfatta material
- komma på idéer
- skapa rubriker och varianter
- översätta
- anpassa text till olika målgrupper
- anpassa tonalitet eller brand voice
- ge feedback på text
AI är alltså inte bara en textgenerator i de här teamen.
Den används som stöd i flera delar av skrivandet.
2. Alla kan använda AI utan att teamet har ett gemensamt arbetssätt
Här blir bilden mer intressant.
Av de 50 som använder AI beskriver:
Det går alltså alldeles utmärkt att få hög användning utan att teamet har bestämt särskilt mycket tillsammans.
Bland de 40 som använder AI dagligen eller oftare beskriver 27 arbetssätten som huvudsakligen individuella.
Och bland de 28 som uppger att alla använder AI gäller samma sak för 15.
Användning och arbetssätt är två olika frågor
Det här är en viktig skillnad.
Ett team kan ha kommit långt med användningen av AI och fortfarande vara ganska tidigt i utvecklingen av ett gemensamt arbetssätt.
Medarbetarna kan använda olika verktyg, olika instruktioner, olika underlag och olika sätt att bedöma resultatet.
Det behöver inte vara ett problem i alla situationer.
Men när flera personer skriver för samma varumärke uppstår en ny fråga:
Vad behöver vara gemensamt för att texterna ska hålla ihop?
3. Många upplever bättre kvalitet
32 av 50 uppger att kvaliteten på teamets texter har förbättrats något eller tydligt sedan AI började användas.
Bara en svarande uppger att kvaliteten har försämrats något.
Det ger anledning att vara försiktig med den enkla berättelsen om att AI automatiskt leder till sämre texter.
Så ser inte de svarandes egen upplevelse ut.
Men bättre kvalitet betyder inte färdig text
När de svarande beskriver hur mycket AI-genererad text behöver bearbetas blir bilden mer blandad.
Av 50 svarande uppger:
- 12 att texten behöver ganska eller väldigt lite bearbetning
- 16 att den behöver en hel del eller mycket
- 18 att det varierar mycket
- 4 vet inte
Det är alltså fullt möjligt att uppleva att AI bidrar till bättre texter och samtidigt behöva lägga betydande arbete på resultatet.
Bland de 32 som upplever förbättrad kvalitet säger tio att AI-texten behöver en hel del eller mycket bearbetning. Ytterligare tio säger att behovet varierar mycket.
AI verkar inte ta bort behovet av skrivkunnande
En av de svarande formulerar det så här:
”Olika nivå på skribenter = olika nivå på resultatet av AI-genererade texter. Alltså ungefär som när de skriver själva.”
Det är en enskild erfarenhet, inte ett generellt bevis.
Men den pekar mot en fråga som är värd att undersöka vidare:
Vad händer om AI förstärker skillnaderna mellan människor snarare än jämnar ut dem?
Förmågan att välja relevant underlag, formulera en bra uppgift, bedöma resultatet och skriva vidare kan fortfarande spela stor roll.
4. Gemensamma arbetssätt verkar framför allt hänga ihop med enhetlighet
Här finns en av kartläggningens mest intressanta korsningar.
Vi delade upp de 50 AI-användande svaren i två grupper:
- 33 med huvudsakligen individuella arbetssätt
- 17 med vissa eller tydliga gemensamma arbetssätt
Sedan jämförde vi hur de beskrev enhetlighet, kvalitet och bearbetningsbehov.
En tydlig skillnad i enhetlighet
Bland dem med huvudsakligen individuella arbetssätt beskriver 12 av 33, 36 procent, skrivandet som ganska eller mycket enhetligt.
Bland dem med vissa eller tydliga gemensamma arbetssätt är motsvarande siffra 13 av 17, 76 procent.
Det finns alltså ett tydligt observerat samband mellan mer gemensamma arbetssätt och upplevd enhetlighet.
Men inte samma skillnad i upplevd kvalitetsförbättring
När vi tittar på om kvaliteten har förbättrats är skillnaden däremot nästan obefintlig.
- individuella arbetssätt: 21 av 33, 64 procent
- mer gemensamma arbetssätt: 11 av 17, 65 procent
Det är värt att stanna vid.
AI kan upplevas förbättra kvaliteten även när människor arbetar på sitt eget sätt.
Gemensamma arbetssätt verkar i det här materialet snarare hänga ihop med att fler upplever att texterna håller ihop.
5. Riktlinjer verkar hjälpa – men löser inte allt
21 av 50 uppger att teamet saknar gemensamma riktlinjer för skrivandet.
16 har riktlinjer som används ibland, sällan eller inte alls i AI-arbetet.
13 uppger att riktlinjerna används aktivt.
Skillnaden syns framför allt mellan inga riktlinjer och någon form av riktlinjer
Bland dem som saknar gemensamma riktlinjer beskriver 6 av 21 skrivandet som ganska eller mycket enhetligt.
Det motsvarar 29 procent.
Bland dem som har riktlinjer, oavsett hur aktivt de används, är andelen betydligt högre.
Men även bland de 13 som säger att riktlinjerna används aktivt vill 7 få AI att följa tonaliteten bättre.
Det räcker alltså inte nödvändigtvis att kunna svara:
Ja, vi har en tonalitetsguide.
Från dokument till vardag
En svarande beskriver situationen så här:
”Vi har fortfarande inte fått in våra guidelines om tonalitet i det verktyg vi använder, trots att vi har en AI-grupp och guidelines finns.”
En annan skriver:
”Att sätta gemensamma riktlinjer, den typen av underarbete får sällan den kärlek det behöver.”
De två svaren beskriver egentligen två olika problem.
I det ena saknas den gemensamma grunden.
I det andra finns den redan, men har ännu inte blivit en fungerande del av AI-arbetet.
De situationerna behöver sannolikt olika lösningar.
6. Tonalitet är det tydligaste förbättringsönskemålet
När de 51 svarande får välja vad teamet framför allt skulle vilja bli bättre på hamnar tonaliteten högst.
Det vanligaste önskemålet är inte mer fart
Bara 9 av 51 väljer alternativet att skriva snabbare utan att tappa kvalitet.
28 vill få AI att följa tonaliteten bättre.
Det betyder inte att effektivitet saknar betydelse.
Men det säger något om var de svarande själva upplever att nästa utvecklingssteg finns.
AI verkar redan kunna hjälpa till med tempot.
Nu blir frågor som röst, kvalitet, omdöme och konsekvens viktigare.
7. ”AI-språket” dyker upp om och om igen
Fritextsvaren gör problemet mer konkret.
En svarande beskriver utmaningen så här:
”Att konsekvent behålla det som är vår tonalitet – och inte glida över i det generiska AI-språket.”
En annan skriver:
”Att inte tappa just vår ton, AI har ju en tendens att få saker att låta – ja som AI!”
Och en tredje:
”Att behålla det mänskliga och varumärkesspecifika i texterna. AI gör det enkelt att få fram välformulerad copy snabbt, men resultatet kan lätt bli generiskt och tappa personlighet, humor och tonalitet.”
Problemet verkar vara större än ett ordval här och där
Det återkommande mönstret är inte bara att AI väljer fel adjektiv.
De svarande tar upp:
- generiskt språk
- likartad uppbyggnad
- tappad personlighet
- för mycket text
- svårt att prioritera utifrån mottagaren
- bristande faktakontroll
- för svag variation
- olika resultat mellan personer
En svarande beskriver till exempel att AI är bra på att formulera om textstycken men sämre på att ”prioritera efter mottagarens behov”.
Det antyder att arbetet med bättre AI-text inte kan stanna vid bättre promptformuleringar.
Det behövs fortfarande någon som vet vad som är viktigt att säga, till vem och varför.
8. En annan fråga växer fram: vad vill människan fortsätta kunna själv?
Några svar handlar inte främst om tonalitet eller effektivitet.
De handlar om yrkeskunnande.
En Contentchef skriver:
”Att tvinga sig själv att göra saker från början för att inte tappa hantverket.”
En teamledare beskriver balansgången mellan att använda AI och att behålla både arbetslust och kvalitet:
”Det gäller att hitta en rimlig balans i att ta hjälp och ändå hålla kvar kvalitet och arbetslust.”
En annan svarande lyfter risken att AI gör det för lätt att producera mer material bara för att det går.
Frågan är större än hur mycket AI vi ska använda
En möjlig följdfråga blir:
Vilka delar av skrivandet vill vi fortfarande att människor ska kunna göra, förstå och ta ansvar för?
Det finns inget enkelt svar.
Olika roller, organisationer och typer av texter kommer att landa olika.
Men frågan blir viktigare när AI går från något enstaka hjälpmedel till en självklar del av arbetsdagen.
9. De största hindren verkar inte främst vara tekniska
De vanligaste hindren handlar om tid och organisation.
Bara två pekar ut själva verktyget
Det är en detalj värd att notera.
De svarande pekar betydligt oftare på:
- tid
- prioritering
- gemensamma arbetssätt
- skrivprinciper
- kunskap
- ansvar
än på bristande tillgång till rätt AI-verktyg.
Det antyder att nästa steg för många team kanske inte börjar med ännu ett verktyg.
Det kan lika gärna börja med några gemensamma beslut.
10. Viktigt – men får ändå inte alltid plats
32 av 51 beskriver frågan som ganska eller mycket högt prioriterad.
Samtidigt anger 17 att ett hinder är att den inte är tillräckligt prioriterad.
Nio svarande väljer båda.
Det kan först se motsägelsefullt ut.
Men det behöver inte vara det.
En chef kan tycka att frågan är viktig och samtidigt konstatera att organisationen inte avsätter tid, mandat eller uppmärksamhet för att arbeta med den.
Totalt väljer 35 av 51 tidsbrist, otillräcklig prioritering eller båda.
Det pekar mot en ganska vardaglig utmaning:
Alla kan vara överens om att något behöver bli bättre utan att någon riktigt får tid att göra jobbet.
Så vad tar vi med oss?
Kartläggningen ger inte stöd för att säga att AI håller på att förstöra skrivandet.
Den ger inte heller stöd för att säga att tekniken har löst teamens skrivproblem.
Bilden är mer användbar än så.
1. AI kan ge nytta innan teamet har ett gemensamt arbetssätt
Många svarande upplever bättre kvalitet trots att arbetssätten huvudsakligen är individuella.
Det betyder att utvecklingsarbetet inte behöver börja med att döma ut det som redan sker. Börja hellre med frågan:
Vad fungerar redan – och vad skulle bli bättre om vi gjorde några saker mer gemensamt?
2. Gemensamma arbetssätt verkar särskilt intressanta när flera ska låta som samma varumärke
I materialet finns ett tydligt samband mellan mer gemensamma arbetssätt och upplevd enhetlighet.
Det säger inte exakt vilka arbetssätt som gör skillnad.
Men det ger anledning att undersöka sådant som:
- gemensamma skrivprinciper
- brand voice
- bra och dåliga exempel
- hur AI får kontext
- hur texter kvalitetssäkras
- hur teamet delar fungerande sätt att arbeta
3. Brand voice behöver fungera även när AI är med och skriver
Det räcker inte att tonaliteten finns beskriven i ett dokument någonstans. Om flera personer använder AI behöver röst och språk också kunna omsättas i själva skrivandet.
Det kan betyda bättre instruktioner.
Men det kan också betyda bättre exempel, tydligare språkliga vägval, gemensam träning och återkoppling på verkliga texter.
4. Bra AI-användning kräver fortfarande omdöme
Flera svarande beskriver AI som användbart men otillräckligt för att avgöra vad som är relevant, sant, tillräckligt bra eller rätt för mottagaren.
Det gör människans uppgift mindre mekanisk – inte mindre viktig.
AI kan skriva.
Någon behöver fortfarande avgöra vad som är värt att säga.
5. Nästa utvecklingssteg behöver få en ägare
Tid är det vanligaste hindret.
Ansvar, prioritering och gemensamma arbetssätt återkommer också.
Det gör AI i skrivandet till mer än en individuell kompetensfråga.
När många i samma team använder verktygen blir det också en ledningsfråga: Vad ska vara gemensamt, vem driver utvecklingen och när ska arbetet få plats?
Fem frågor att ta med till nästa teamsnack
Du behöver inte börja med en AI-strategi.
Börja med fem frågor:
- 1
Vad använder vi faktiskt AI till i skrivandet i dag?
Inte vad vi tror. Vad händer på riktigt?
- 2
Vad gör vi ungefär likadant – och vad gör alla på sitt eget sätt?
Det individuella behöver inte bort. Men det är bra att veta vad som skiljer sig.
- 3
Vet vi vad en text som låter som oss faktiskt låter som?
Kan människor visa exempel – eller finns tonaliteten mest som några ord i en guide?
- 4
Vad måste en människa fortfarande bedöma?
Fakta? Mottagare? Budskap? Prioritering? Ton? Publiceringsbeslut?
- 5
Vad vore värt att göra gemensamt?
En skrivprincip? Ett arbetsflöde? En exempelbank? Ett AI-stöd? Gemensam feedback?
Börja där.
Tre fördjupningsintervjuer kommer
Kartläggningen visar mönster.
Nu vill jag förstå mer av vad som händer bakom svaren.
Därför följs enkäten av tre fördjupningsintervjuer med personer som leder skrivande team.
Jag vill bland annat undersöka:
- vad ”bättre kvalitet” faktiskt betyder i vardagen
- hur ett fungerande gemensamt AI-arbetssätt ser ut
- varför riktlinjer ibland används – och ibland blir liggande
- hur team lyckas behålla sin egen röst
- vad som skiljer AI-stöd som fungerar från sådant som ständigt behöver rättas
- vilka delar av skrivkunnandet människor själva vill behålla
Den här rapporten kommer därför att utvecklas.
Om kartläggningen
AI i skrivande team 2026 genomfördes av Please copy me mellan den 10 augusti och 18 september 2026.
Kartläggningen omfattar 51 svar från personer som uppger att de leder team.
50 av de 51 svarande uppger att AI används. Frågor som endast ställdes till AI-användande team har därför basen 50. Frågor om bland annat förbättringsönskemål, prioritering och hinder har basen 51.
39 svar avser privat sektor.
42 av de 51 svaren kommer från team med 2–5 personer.
Underlaget är inte ett statistiskt representativt urval av svenska marknads- och kommunikationsteam. Resultaten beskriver de personer som har svarat på kartläggningen.
Flera frågor tillät flera svarsalternativ. Procentsatser i dessa frågor summerar därför inte till 100 procent.
När rapporten beskriver samband mellan två svar betyder det att svaren samvarierar i just detta material. Kartläggningen visar inte att det ena orsakar det andra.
En respondent har angett rollen ”Byråchef”. Inför den slutliga versionen kontrolleras om svaret avser extern byrå eller en inhousefunktion. Huvudbilden i resultaten förändras inte om svaret exkluderas.
Om Please copy me
Please copy me arbetar med skrivande, språk, brand voice och AI i team.
Fokus ligger på det vardagliga arbetet: hur flera personer kan skriva för samma varumärke, fatta bättre textbeslut och använda AI utan att lämna över tonalitet, omdöme och ansvar till verktyget.
Arbetet sker bland annat genom teamupplägg, utbildningar, brand voice-arbete och AI-stöd.
Jämför ditt team med kartläggningen
Du kan använda resultaten direkt. Jämför ditt team går igenom fem områden – användning, gemensamma arbetssätt, riktlinjer, texterna samt prioriteringar och hinder – och visar hur era svar förhåller sig till de 51 enkätsvaren.
Det tar några minuter, är kostnadsfritt och kräver ingen mejladress. Du ser jämförelsen direkt.
Få nästa kartläggning i brevet Skrivande team
Skrivande team är ett brev om ledarskap, skrivande och AI – för dig som leder ett team där många skriver.